Jag har en längtan efter min hembygd, men platsen i mina minnen finns inte längre kvar att besöka. Min dagmamma bor inte kvar, min mellanstadieskola är riven, naturen har vuxit och förändrats.
Ekbark från träden utanför mina föräldrars hus, ljung från mossen som endast går att gå på när den är frusen och nakna syrenkvistar som gav doft till min barndoms skolavslutningar. Jag färgade tygstycken med växterna från min hembygd och tog med mig ut i min nya natur. Som ett sätt att ta med min hembygd till min nya bostadsort. Som en sorts väggbonad är nu min hembygd i min nya natur.
---------------------------------
Although I have a longing for my "hembygd", the places in my memories are no longer there for me to visit. My childminder has moved, my school is torn down, and nature has grown and changed.
Bark from an oak tree outside of my parents' house, heather from the raised bogs that can only be walked on when frozen and naked branches of the lilac bush that brought scent to my childhood summers. I dyed fabric with the plants from my hembygd and brought it with me to my new nature. I chose scenes of nature very typical to my current living area. It’s a way of incorporating my “hembygd” in a new place. As a kind of wall hanging for nature.
* Hembygd is a concept in Swedish and other Germanic languages describing a place or area in which a person feels deeply connected to. It can be the place you are born in or a place where you live or have lived. It incorporates not only a physical space but also the nature and culture. The quote would loosely translate to “The hometown is the dearest place on earth”
